Deportees om EMO & World of Warcraft

Avsnitt 4

Bröderna Peder och Anders Stenberg växte upp i byn Vindeln norr om Umeå. De sveptes med av nittiotalets hardcorevåg och fortsatte sedan med att spela emo, funk och indie innan de för 20 år sedan bildade Deportees. Deras smäktande rock blev en omedelbar framgång och i våras kom sjunde albumet "People are a foreign country" där Peder sjunger duett med Sarah Klang. Hemma hos Strage pratar bröderna om hur de blev straight edge ("Jag var tolv, det var inte så stor grej att inte dricka", minns Anders), om demonstrationer på McDonalds i Umeå, om konflikter med raggare, om konflikter med hardcoresnobbar, om Peders doktorsavhandling i etnologi på temat "World of warcraft", om när han stampade på en ros som han fick av Olof Dreijer från The Knife, om Anders turnéer som gitarrist åt Lykke Li och om huruvida Deportees är det nya Blink-182 eftersom trummisen Thomas Hedlund är mer känd än resten av bandet.

Page om vänskap & synthromantik

Avsnitt 3

Malmösyntharna Eddie Bengtsson och Marina Schiptjenko träffades utanför ett högstadiedisco i Limhamn när hon var 15 och han 18. Eddie hade blonderat hår, solglasögon och en orange overall som han skrivit "DEVO" på. "Honom måste jag prata med", tänkte Marina. De blev ihop och var ett par i ett år och tre månader. Deras vänskap, och bandet som de startade tillsammans, har hållit desto längre: 43 år. Hemma hos Strage pratar Page bland annat om hur knäckt Eddie blev när han upptäckte att Silicon Teens inte var ett riktigt band, om klassikern "Dansande man" som de spelade väldigt snabbt i TV i början av åttiotalet (programtiden höll på att ta slut), om kärleken till Gary Numan och Fad Gadget, om varför Eddie inte sjunger på skånska, om nya albumet "En ny våg" och om bilolyckan som var nära att kosta dem livet

Inge Johansson om tajta jeans

Avsnitt 2

Inge Johansson växte upp i Kågedalen (området norr om Skellefteå som många fortfarande förknippar med den skandalösa boken "Äldreomsorgen i Övre Kågedalen" av Nikanor Teratologen). Som 20-åring blev han basist i The (International) Noise Conspiracy, bandet som Dennis Lyxzén startade efter Refused. De fick stora framgångar på andra sidan Atlanten, gjorde 773 spelningar och fick två album producerade av Rick Rubin innan de splittrades. Inge Johansson har också spelat i Totalt Jävla Mörker, Against Me! och soloprojektet Gatuplan som nyligen gav ut sitt andra album. Hemma hos Strage pratar han om att hamstra tajta jeans, om att spela live med Rancid, om tonårscrushen som skaffade barn med en moderat och om den eviga kärleken till Black Sabbath.

Danko Jones om Trauman

Avsnitt 1

Danko Jones kommer från Toronto. Sedan 1996 är han vokalist och gitarrist i en trio som han döpt efter sig själv. Hemma hos Strage pratar han om nya albumet "Electric sounds", om att bearbeta trauman genom att göra arg musik, om hans första punkband 3 Reasons To Puke, om att extrajobba i en porrbutik, om att hyllas av Keith Richards, om att göra en video med Lemmy och Ralph "Karate Kid" Macchio, om föräldrarna som fortfarande vill att han ska bli akademiker, om sin livslånga kärlek till Kiss och om den gången hans pappa bröt sönder hans exemplar av "Alive!". Danko Jones börjar också att gråta tre (nästan fyra) gånger under inspelningen – bland annat när han lyssnar på Neil Youngs "Old man".

Bob Hund om demokrati och förvirring

Avsnitt 12

I 32 år har Bob Hund gjort ljuvligt panikslagen indierock. Nu är de aktuella med EP-skivorna "Drömmen är en råvara" och "Verkligheten är en raffinerad produkt" – samt med boken "Nybörjartur livet ut" som ges ut i september. Hemma hos Strage pratar sångaren Thomas Öberg och gitarristen Conny Nimmersjö bland annat om sin absoluta banddemokrati ("ingen får sin vilja igenom, alla är missnöjda hela tiden"), om kärleken till Kraftwerk, om hur "I stället för musik: förvirring" inspirerades av en Sjostakovitj-sågning i Pravda, om läkaren som ville skicka Thomas till psykakuten, om det engelskspråkiga sidoprojektet Bergman Rock som ingen (allra minst bandmedlemmarna) älskade och om varför det ofärdiga och misslyckade (som Iggy Pops "Zombie birdhouse") är mer inspirerande än det fulländade och perfekta.

Robert Johnson om boxning & skivaffärer

Avsnitt 11

Till skillnad från sin amerikanske namne sålde Robert Johnson från Solna aldrig sin själ till Satan för att bli framgångsrik. Kanske borde han ha gjort det. "Fy fan vad det har gått dåligt", säger han hemma hos Strage när han sammanfattar sina 30 år i det fuzzade, instrumentala surf-garage-punk-bandet Robert Johnson and Punchdrunks. Han pratar också om varför han äger 58 exemplar av Jerry Lee Lewis album "Live at the Star Club", om när han slutade med musiken och sålde sin fina Bo Diddley-gitarr till Dregen, om när han ångrade sig och köpte tillbaka den, om varför han har tatuerat en bild av den amerikanska protosynthduon Suicide på bröstet, om hur det kändes att hyllas av Iggy Pop och om när han som taxichaufför skjutsade Johnny Thunders gitarr från Arlanda till Hägerstensåsen. Dessutom dissar han skandalöst nog Strages idoler Quentin Tarantino och Daft Punk!

Laleh om optimism

Avsnitt 10

"Åh nej, nu kommer folk kanske att känna igen mig på stan", sa Laleh efter att ha uppträtt med Adam Lambert i amerikanska "Idol". "Det är inte riktigt den inställningen du ska ha", sa hennes manager. Laleh trivs med att vara låtskrivare och producent på andra sidan Atlanten och popstjärna hemma i Sverige. Inför sommarens arenakonserter hälsar hon på hemma hos Strage för att prata om hur hon skrev sin skolavslutningshit "Goliat" under en förkylning, om föräldrarna som flydde från Iran, om sina år i Minsk, Östberlin och Skellefteå, om att trycka ner en mobbares huvud i soppa och om behovet av optimism.

The Mission om gitarrer, sex & syra

Avsnitt 9

Wayne Hussey föddes i Bristol och växte upp i en mormonsk familj. Han spelade med Dead or Alive och The Sisters of Mercy innan han 1986 startade The Mission som gjorde succé med sin smäktande gothrock. Hemma hos Strage pratar Wayne Hussey bland annat om att som sexuellt hämmad mormon spela i samma band som den dekadenta divan Pete Burns, om sin kärlek till Marc Bolan och sunkvinet Blue Nun, om varför han i sina självbiografier skriver mer sexigt om gitarrer än om sex, om att ta syra och hångla med sin gitarrist i Hell's Angels klubbhus i New Orleans och om det kortlivade glamrock-coverbandet The Sexist Boys som han hade med Martin Gore.

Simon Superti om rap

Avsnitt 8

Simon Superti är de senaste tio årens mest inflytelserika svenska hiphopproducent. Samtidigt som han jobbat med bland andra ZE, Einár, ODZ och Dani M har Simon Superti gjort egna låtar. På nya albumet "Hemlisar" går han i en visrockig riktning och blir en sorts förorts-Cornelis. Nu hälsar han på hemma hos Strage för att prata om sitt italienska arv, om att växa upp i Salabacke, om att jagas av polisen på Uppsala reggaefestival, om Einárs tragiska död och om att samarbeta med de viktigaste jockarna i svensk rock: Jocke Berg och Jocke Åhlund.

The good, the bad & the Zugly om punk

Avsnitt 7

Eirik Melstrøm var 13 när han fick Turbonegros album "Apocalypse dudes" i julklapp. Han bodde i Harestua, samma stad som Turbonegros yxhjälte Euroboy – vars mor han hade som fransklärare (hon skickade hem Eirik när han kom till skolan i en "I got erection"-tröja). Några år senare blev Eirik gitarrist i sitt eget band The Good, The Bad & The Zugly som inte bara slagit Norge utan hela Europa med häpnad. Nu hälsar han och vokalisten Ivar Nikolaisen (som även sjunger i Kvelertak) på hemma hos Strage. De pratar bland annat om alla gånger de ljugit om vilka band de lyssnar på, om att äkta punk måste vara bitter, om Ivars uppväxt i en judiskinspirerad sekt ("vi var inte jewish, vi var jew-ish"), om att slåss mot systemet samtidigt som de tar emot bidrag ("vi spelar statsfinansierad oljepunk") och hur jobbigt det är med frågesport på puben när man bara vill supa.